Giron

Idag kom uppfödaren och hämtade Giron. Alla försök till behärskning var som bortblåsta...tårarna kom, rann över och sen var det kört...
Fy fan vad jobbigt det kan vara att mista ett djur. Jag hoppas innerligt att allt löser sig till det bästa för giron.
Såg att uppfödaren lagt upp nytagna foton av honom o det var som slag efter slag efter slag i både mage o på käften.
Jag vet, jag borde inte titta på dem, men kan inte låta bli...det är ju "min"plutt och ont gör det.
Vem ska värma benen i sängen? Vem ska ligga och slåss om täcket? Platsen?
Jag vet, det har inte gått många timmar sen han for men det hjälps inte...jag saknar honom av hela mitt hjärta och jag tror inte den saknaden kommer avta på mycket mycket länge.

Jag kommer inom kort att stänga ner denna blogg. Finns inte mycket mer att skriva... men det är dock ett kapitel i livet jag tänker värna om...

Älskade liv...